Om tio år ska kärnkraften i Tyskland ha ersatts med sol, vind och biomassa. Experter betvivlar att den förnybara energin kan kompensera för en så snabb kärnkraftsavveckling. Jätteinvesteringar krävs i det tyska elnätet.
På våren 2011 beslutade Angela Merkels regering att Tyskland fasar ut kärnkraften i ilfart. Om tio år ska den ha ersatts med sol, vind och biomassa. Plus att beroendet av elektricitet ska minska över lag. Experter betvivlar att den förnybara energin kan kompensera för en så snabb kärnkraftsavveckling. Andra säger att klimatpolitiken äventyras när Tyskland bygger nya kol- och gaskraftverk.
Tyskland ska minska sina klimatutsläpp med 40 procent till 2020 och 95 procent till 2050. Kärnkraften ska fasas ut till 2022 och ersättas med förnybar energi. Andelen förnybart ska stå för 50 procent av elproduktionen 2030 och 80 procent 2050, delvis genom bättre energieffektivitet.
Brunkolen var Tysklands största energikälla 2011 (24,6%) följd av den förnybara energi (20,0%) och kärnkraften (17,4%). Elpriset var Europas näst höga.
18 nya kolkraftverk och 9 gaskraftverk är under byggnad. Tyskland slopar subventionerna till kolkraft 2018. Tyskland behöver CCS-teknik som gör kolkraften utsläppsfri men den är långt irån utvecklad. Energibolaget Vattenfall har dragit sig ur CCS-projekten.
För att den förnybara produktionen ska svara jämnt mot efterfrågan krävs jätteinvesteringar i det tyska elnätet. Ett elsystem som bygger på stora mängder solkraft och vindkraft kräver mycket utjämnande reservkapacitet.
Då solen skiner över ett område med mycket solkraft är produktionen stor. Men om ett molntäcke plötsligt drar fram över området faller elproduktionen, samtidigt som konsumtionen förblir konstant. Densamma gäller om vinden på ett område med många vindkraftverk plötsligt mojnar. Och även om reglerande kraft finns, så finns den inte alltid där den behövs. Då blir det stora problemet ett elnät som inte förmår flytta de mängder el som krävs från en region till en annan.
(HBL 27.1.12)